Det svenska järnet genom seklerna / 46 (1931) Author: Albert Tärnlund - Tema: Metals, Verdandis småskrifter Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Nya omvälvningar inom järnindustrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bessemerverk, Martinugnar och de senast tillkomna
elektriska ugnarna under åren

1876—1880	årligen	144,073	ton.
1896—1900	»	466,525	»
1906—1910	»	564,007	»
1915		760,701	»

Men nu var det bränslefrågan, som föranledde
en ny kris, ty ju mer produktionen stegrades, desto
mer bränsle slukade den. Visserligen åtgick nu ej
längre något träkol till omsmältningen av järnet,
då Bessemer- och Martinverken drevos med koks;
däremot konsumerade masugnarna under dessa
högkonjunkturens tider oerhörda massor av träkol.
I de mellansvenska masugnsverken förbrukades år

	Träkol			Värde pr hl.
1900	46,0	mill.	hl.	Kr.	0:61
1905	43,5	»	»	»	0:51
1910	40,3	»	»	»	0:63
1920	28,4	»	»	»	0:78

Genom rationell användning och delvis blandning
med koks lyckades det visserligen att betydligt
inskränka träkolsförbrukningen; sålunda åtgick ännu
år 1900 73,2 hl. till i ton gjutjärn,

1905	blott	65	hl.
1910	»	62,8	»
1915	»	57,7	»
1920	»	55,8	»

Men träkolen hade på grund av den stora
efterfrågan stigit i pris, och det dröjde ej länge förrän
sågverk, träsliperier och cellulosafabriker började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>