Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rus och varjag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samfundsandan, här kryddad med slavisk godmodighet.
Och i ett intressant arbete om ”Varægiske minder i den
russiske heltediktning” (Köpenhamn 1914) har Stan.
Rozniecki nyligen påvisat, huru starkt de fornryska
hjältekvädena påverkats av den svenska folkepiken.
Den s. k. normandiska teorien — d. v. s. åsikten om
ryska rikets grundande av svenskar — är, kan man säga,
en senare tids upptäckt, och den, som först framkom med
denna hypotes, torde ha varit vår landsman Petrus
Petrejus (Per Persson), Karl IX:s utskickade till Ryssland,
vilken 1615 utgav sin bekanta ”Regni Muschowitici
Sciographia”. Han skrev nämligen:
”Hwad för folk warjagerna warit, kan jag ingenstädes
finna, utan måste tro och tills vidare förmoda, att de
kommit från konungariket Swerige eller dess
inkorporerade länder Finland och Livland.” Petrejus’ förmodan
bekräftades, och hans ära som upptäckare av varjagernas
svenska ursprung förringas icke av att han i sin naiva
bevisföring tillgrep totalt ohållbara argument, t. ex. då
han härledde ordet varjag från Wartofta i Västergötland
eller Wärend i Småland eller rent av från personnamnet
Werner. Däremot ställde han sig tvivlande emot
Herbersteins hypotes att namnet skulle härleda sig från
Wagerland i Holstein. Lika lustiga äro hans övriga
filologiska påhitt, t. ex. då han sammanställer namnet Rurik med
Erik eller Fredrik, Sineus med Sigge och Truvor med
Ture eller Tuve. Och att dessa tre bröder verkligen
kommit från Sverige — därför såg Petrejus ett bevis
i den omständighet, att fursten av Pleskov i sitt vapen
hade ett oxhuvud med krona och fursten av Nogården en
ryttare med spjut riktat mot en drake — precis likadana
vapensköldar som i Sverige!
Vår lärde historiker Thunman, som 1778 dog i Halle,
fullföljde vidare denna s. k. normandiska teori, som ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
