Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Novgorod och Kiev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknar trots de poetiska utsmyckningarna icke en viss
historisk tidsfärg. Det rådde på den tiden ett visst
patriarkaliskt förhållande mellan furste och undersåtar,
okänt i Moskva, och den nordiska gästfriheten parade
sig här med östslavisk godmodighet och frikostighet. Av
det skandinaviska namnet Valdemar blev lätteligen en
slavisk Vladimir, ”världshärskaren”, och vad senare
krönikörer hade att tälja om den Vladimirska stadens
rikedom och prakt, bekräftar på sitt nyktra språk till fullo
legendernas och bylinornas fantastiska skönmålningar.
Adam av Bremen jämförde Kiev med Konstantinopel,
och den tyske Tetmar av Merseburg, vilken i det 11:te
årh. besökte staden, uppger, att den hade 400 kyrkor och
8 handelstorg. Enligt en annan sagesman skulle vid en
eldsvåda 1017 hundratals kyrkor ha förstörts,
överdriften i denna uppgift ligger i öppen dag, men den ger dock
en föreställning om Kievs kulturella betydelse. När den
tyske missionären Bruno 1006 besökte Dnjeprlandet för
att omvända petjenegerna, skildrade han i ett brev till
käjsar Henrik II sina överväldigande intryck. Bland
annat förtalde han, att han hade behövt färdas två dagar
från själva staden till dess yttersta gräns, som var
skyddad av ett stängsel, försett med portar.
Men för den ryska kulturhistorien har Kiev sin största
betydelse som härden för kristendomens utbredande i
den östslaviska världen.
Från nordväst hade varjagerna kommit för att lägga
grunden till en stat i ett land, där ”det ej fanns ordning”.
Från sydväst åter kommo de kulturbärare, som genom
den kristna läran skulle förena Ryssland med det
övriga Europa: det var de grekiska munkarna från
Bysans och den heliga halvön Atos.
Den religion, som av gammalt funnits hos östra
Europas slaver, var en mycket primitiv naturdyrkan med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
