- Project Runeberg -  Från barbari till revolution. Ryska kulturbilder från Rjurik till Alexander III /
81

(1918) [MARC] Author: Alfred Jensen - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryska samhället under tre käjsarinnor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tydlig reminiscens från den äktmoskovitiska
hushållningskonsten, predikad i ”Domostroj”.

Framför allt liknade hon sin far i den sedliga vandeln.
Hon begynte sin regering med att omfamna de gardister,
som förhjälpt henne till tronen, och i kaptensuniform drack
hon gärna vodka (brännvin, ”det lilla vattnet”) med sitt
”Lejb-kompanija”. I hemlighet gifte hon sig med den
ståtlige kosackbonden Razumovskij, som hade en vacker
sångröst och kunde spela bandura. Med honom hade hon
en dotter, furstinnan Tarakanova, som fängslades av
Katarina II och dog i klosterfängelse 1810 — ej att förväxla
med en äventyrerska av samma namn, som också av
Katarina II inspärrades i Petropavlovska fästningen. Vid
Elisabets dödsbädd vakade hennes siste älskare, den
vanskapte bonden Tjulkov, käjserlig kammarherre.

Peters reformverk hade endast trängt till ytan.
”Skrapade man moskoviten, stack tataren fram”, och det
halvasiatiska Moskva, förflyttat till Östersjön, hade av den
importerade kulturen blott en tunn fernissa. Det forna
tsardömet hade förvandlats till en europeisk polisstat, men
statstjänsten, ej längre de privilegierades rätt, var icke
en källa till materiellt välstånd, ty den utövades
uteslutande i statens, d. v. s. autokratiens intresse. Den
verkställande makten hade av Peter koncentrerats i senaten,
men dess inflytande blev allt mindre. I stället uppstod en
sidoregering av oansvariga gunstlingar, som trängde sig
mellan monarken och senaten. Katarina I hade ej kallat
sig ”självhärskarinna”, fast hon var imperatritsa, och hon
vågade ej utfärda några lagar, som icke sanktionerats av
övergeheimerådet, ett åttamannaråd, bestående av
Dolgorukij, Golitsyn m. fl.

Efter Annas tronbestigning trodde det gammalryska
adelsväldet tiden vara inne att återtaga sin gamla
maktställning, liksom bojarerna på 1500-talet hade spjärnat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:27:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jaryrev/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free