Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryska samhället under tre käjsarinnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsluppenhet. Genom käjsarfamiljens utländska
äktenskapsförbindelser inströmmade en massa lycksökare, som gåvo
ytterligare näring åt ryssarnas lättja och falhet.
Och dock voro dessa oumbärliga för att tsar Peters
sköra verk skulle kunna bestå, fastän Peter hade skrutit
med att de behövdes blott ”20 à 30 år”. Många av dessa
tyskar och balter voro praktiska och energiska, hade
intresse för handel och industri, lade grunden till den ryska
vetenskapen och saknade ej politisk blick. Utmärkt var
t. ex. Osterman, som för en duell hade måst lämna
Westfalen och 1704 kom till Ryssland. Diplomatiskt bildad, var
han den förste utlänning i övergeheimerådet. Men även
han slutade naturligtvis i Sibirien.
I motsats till Anna var käjsarinnan Elisabet nationellt
sinnad och hatade tyskar (och judar). Hon var strängt
ortodox i det yttre och försummade ej pilgrimsfärder. Men
i sedligt avseende var hon sin faders avbild: krigisk,
bullersam, lättsinnig och vän av upptåg. Två gånger i veckan
hade hon maskerader, då hon alltid var karlklädd. Liksom
sin far älskade hon fart och skyndsamhet, så t. ex. behövde
hon för resan mellan Petersburg och Moskva (600
kilometer) blott 48 timmar. Då hon en liten tid förlade hovet
till Moskva, blev det en formlig folkvandring österut, ty
flera tiotusentals personer måste följa med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
