Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska poesien i förra århundradet - Den ryska bildningens ofosterländska grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världens uppmärksamhet och beundran, måste hafva
haft en litterärt upparbetad jordmån, som kunde
möjliggöra den rika blomningen och skörden, och en
sådan period af sånad och grodd vardt detta
århundrades förra hälft. Turgenjev, Dostojevski och Tolstoj
kunna knappast tänkas, mycket mindre förstås utan
en Pusjkin och Gogol, och dessa åter äro andliga
produkter af ett tyst, sökande bildningsarbete, som
sträcker sina rötter dels i den ryska folkkarakteren
själf och dess naturpoesi, dels i en af utlandet lånad
kultur ända från 1500-talet, då Ivan Grozny (»den
gruflige») trädde i närmare förbindelse med västerlandet.
Svårigheten för Ryssland att tidigt skapa en
själfständig litteratur låg, oafsedt dess sena framträdande
i historien, i dess politiska och kyrkliga isolering från
västerlandet. Från de stora kulturhärdarna var det
skildt genom det ännu i sextonde århundradet mäktiga
Polen, hvars katolska kyrka och politiska antagonism
mot moskoviterna länge gjorde detta konungarike till
Europas bålverk mot de då ännu barbariska och af
mongolväldet förlamade storryssarne. Den
rysk-ortodoxa kyrkan, som trots all prålande, byzantinsk
helgondyrkan stod totalt främmande för konsten, var minst
af alla statskyrkor benägen att främja reformsträfvanden
och en verklig folkbildning. Och i den mån Ryssland
samlade sig till en nationell statsenhet, i samma mån
koncentrerade sig också den världsliga makten i den
»själfhärskande» tsarens hand, men folket utestängdes
från allt själfständigt odlingsarbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
