Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ryska poesien i förra århundradet - Den franska smakriktningens höjdpunkt under Katarina II och Derzjavin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hade Lomonosov delvis dukat under för det ryska
dryckenskapsbegäret, bekajades Derzjavin af ett annat
fel, spelpassionen. Denna sociala krankhet har smittat
många ryska författare allt ifrån Pusjkin till
Dostojevski och Nekrasov, och på Derzjavin skulle de ord
kunna tillämpas, som Alexander I yttrat om fabeldiktaren
Krylov: »Jag bryr mig inte om att han spelar bort
sin förmögenhet; men det gör mig ondt att han
förstör sin talang vid spelbordet.»
Då Derzjavins moder gifvit honom pengar för att
köpa ett gods, spelade sonen bort dem. Summan
upplånades af en kamrat, och godset köptes verkligen;
men så pantsatte han det och tappade alla kontanterna
på hasardspel. Då han kallades från Moskva till
Petersburg för att tjänstgöra i Preobrazjenska gardet,
måste han låna reskassa, men spelade bort den på
vägen och hade till på köpet den oturen att få sina
papper uppbrända på grund af
karantänsbestämmelserna mot koleran (1770). Men i Petersburg vände
bladet sig: genom förbindelse med en förnäm dam
fick han goda relationer, vann på ett bräde 40,000
rubel vid gröna bordet, och efter den betan tycks
lyckan varit honom huld.
Då Derzjavin 1815 fungerade såsom censor vid en
examen i Tsarskoje Selos lyceum, fästes hans
uppmärksamhet vid en elev, som läste upp en patriotisk
originaldikt. Den åldrige hofpoeten blef så förtjust i
denna poetiska talang, att han lade sina händer på
ynglingens hufvud och i honom siade sin värdige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>