Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den ryska byronismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan för min syn ock skrider —
ett snille i det skönas värld.
Han var din afbild, bölja klaral
Hans stora själ med din var släkt.
Som du, han ej skytt stormens fara,
som du — hur djup och oförskräckt 1
Farväl 1 farväl I Jag skall ej glömma
din fägring, underbar och ljus.
Jag länge vill i hjärtat gömma
en genklang af din böljas brus.
På Michailovskoje stod Pusjkin i början under
särskild uppsikt af guvernören, adelsmarskalken och
arkimandriten i Svjatogorska klostret. Den snåle
fadern ville ej kännas vid sin son, »ce monstre et
fils clénaturé», som bragte familjens namn i
misskredit på allerhögsta ort. Skalden, som i början
van-trifdes förfärligt, bad guvernören rent ut att få komma
på fästning och umgicks med planer att rymma: än
funderade han på att förkläda sig såsom betjänt åt
sin vän Wulf, än spelade han sjuk för att få en
förevändning att resa till Dorpat och därifrån fly
öfver gränsen. Föräldrarne blefvo verkligen oroliga
vid underrättelsen om att sonen lede af »anevrism»,
men läto i stället från Dorpat hämta professor Moier,
gift med Zjukovskis systerdotter, hvilket gjorde att
Pusjkin genast blef kry igen och måste hålla tillgodo
med ett mycket ovettigt bref från sin vän furst
Vja-zemski, »salongspoesiens väktare».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
