Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kanhända skulle än hans toner
i sekler ljudit för millioner
och vittnat om en stor poet
för alla tiders mänsklighet?»
Den ene hette Kondrati Fjodorovitj Rylejev,
född 1795. Såsom barn behandlades han illa af den
brutale fadern, en f. d. major (hans moder var född
von Essen), sattes tidigt i kadettskola och bestämdes
för krigaryrket. I början af 1820-talet tog han dock
afsked, sedan han fått en skrapa för att värj tofsen ej
var bunden vid sabeln, och blef direktör för
Nordamerikanska handelskompaniet i Petersburg. Vintern
1823—24 kom öfverste Pestel till hufvudstaden för
att förena Nord- och Sydsällskapet och gjorde Rylejev
till ledamot af den verkställande revolutionskommittén
efter furst Trubetskoj, som utnämnts till stabsofficer
i Kijev.
Såsom människa var Rylejev ovanligt ädel och
sympatisk. Det är betecknande nog, att kejsaren år
1851 vid underrättelsen om Politkovskis stölder från
kronan utbrustit: »Så skulle ändå Rylejev och hans
vänner aldrig ha handlat mot mig!»
Hans förnämsta verk äro de poetiska berättelserna,
»Vojnarovski», som med handlingen förlagd till
Sibirien behandlar ett Poltava-motiv, öfversatt af
Chamisso, samt »Nalicajkos bikt* (1825). Nalivajko
var en lillryss, som befriade Ukrajna från polackerna.
Innan han drar ut i det heliga kriget, gör han en bikt,
som väl kunde tillämpas på författaren själf:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
