Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han hade efter revoltens undertryckande jämte
120 olyckskamrater ställts inför en särskild domstol.
När domen blef bekant, sade han: »Min brinnande
kärlek till mitt fosterland har kanske förvillat mig,
men som inga personliga intressen, ingen ärelystnad
ledt mina steg, skall jag dö utan fruktan.» Och till
sin hustru Natalja Tevjasjkova skref han i sitt rörande
afskedsbref från fängelset bland annat följande: »Jag
beder dig framför allt se om vår lilla Nastenkas
uppfostran! Sök i hennes hjärta ingjuta sant kristliga
känslor, och hon skall blifva lycklig trots alla
motigheter i lifvet. Och om hon en gång gifter sig (hon
blef till och med omgift, † 1853), må hon lyckliggöra
sin man så, som du, min kära goda vän, gjort mig
lycklig under dessa åtta år. Hur kan jag, min vän,
tacka dig med ord? De kunna icke uttrycka mina
känslor. Gud löne dig för allt! Farväl!»
Äfven Rylejevs kamrater på schavotten äro ej
okända i litteraturhistorien: öfverste Pestel arbetade
på ett stort lagverk i modern anda, och Kachovski
(Miloradovitj’ baneman), Bestuyev-Rjumin och
Muravjev-Apostol hade deltagit i det litterära
salongslifvet. Den sistnämndes moder var dotter af serbiske
generalen Semen Crnojevic, och hans fader, hvilken
dog 1851 vid 86 års ålder såsom senator och f. d.
ministerresident i Hamburg, var bekant såsom
arkeologisk reseskildrare och öfversättare af Aristofanes och
Sheridan. Tidskriften »Russkaja Starina» (1873)
berättar, att sonen-dekabristen, vid en dispyt om fransk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
