Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden. Han vände dock om redan vid första
skjutshållet af feghet och vidskeplig fruktan: han mötte
nämligen på vägen en pop och tre harar —
fruktansvärda omina! Han var i själfva verket lika
narraktigt vidskeplig som Tatjana i »Onegin» (V: 5—10);
hans moder lär ha haft visioner, och Pusjkin hade år
1818 låtit spå sig af en bekant spåkvinna i
Petersburg vid namn Kirchhof, hvilken talat om scener ur
hans förflutna lif och till sist yttrat (»Russkaja
Sta-rina» år 1878): »Du skall bli förbannad två gånger,
men ock bli ditt folks afgud. Kanske skall du få ett
långt lif, men i ditt trettiosjunde år bör du akta dig
för en hvit man, en hvit häst eller ett hvitt hufvud.»
Han återvände alltså till Michailovskoje, men hans
själslugn återvände aldrig mer. Ett rof för
samvetskval, oviss fruktan och ömklig feghet vid tanken på
dekabrist-rättegången, frågade han sin vän baron
Delwig till råds. Denne svarade, att Pusjkin borde
hålla sig stilla, tills kröningen ägt rum: »då kan du vända
dig till monarken och hoppas något af den nya
regimen. Gifve himlen dock, att ditt nya lif må blifva
gagneligt för din poesi!»
Till sist stegrades Pusjkins sjukliga ängslan ända
därhän, att han den 11 maj 1826 till guvernören i
Pskov inlämnade följande ömkliga och icke fullt
sanningsenliga förklaring: »Undertecknad förbinder sig
hädanefter att icke tillhöra något hemligt sällskap,
hvilket namn det än må hafva. Dessutom försäkrar
jag, att jag icke tillhört eller tillhör något hemligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
