Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
njev, som i en föreläsning vågat kritisera Iifegenskapen,
och han hade tagit i försvar metropoliten Filarets
uppseendeväckande uttalanden om kyrklig frihet och
oafhängighet.
Det dröjde emellertid ej länge förr än det blef
klart för Pusjkin, i hvilken förödmjukande ställning
han kommit, och om han eljes byggt förhoppningar
på kejsarens omedelbara censur, hade han dock ej
tagit med i beräkningen den mur, som hofkamarillan
genom traditioner och etikett rest mellan monarken
och hans undersåtar. Det värsta hindret vardt
inrikesministern Alexander Kristoforovitj Benkendorf \
en totalt obildad man, hvilken börjat som underofficer
och gjort lycka i turkiska kriget. Denne polischef,
som hyste gammalt groll till Pusjkin för att denne ej
uppvaktat honom i Moskva, skulle nu blifva skaldens
Iitteräre granskare I
Redan i Michailovskoje hade Pusjkin under
påverkan af Shakspere- och Goethe-studier börjat skrifva
på ett nationellt historiskt drama »Boris Godunov*,
hvari han alldeles frigjorde sig från byronismen. Han
fick nu af Benkendorf en varning för att han »utan
lof» läst upp spridda stycken ur detta drama för
några vänner, och om Pusjkins »Tsigenare» skref
inrikesministern en kritik »ur ästetisk och politisk
synpunkt», som lär ha varit något utomordentligt i sitt
slag. Trots kejsarens löfte att skalden skulle slippa
den vanliga censuren, gingo alla hans bref och
manuskript till kejsaren genom Benkendorfs händer, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
