Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rysslands äkte Byron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
censuren än i dag funnit lämpligt att förbjuda. Den
komiska epopén, hvari Lermontovs vän går under
namnet Mongo, hvaremot skalden själf figurerar
såsom Majosjki (den puckelryggige — efter en fransk
roman Mayeux) kväder om de båda ungherrarnes
äfventyrliga fard till Kazan för att hälsa på den rike
köpmannen Moisejevs dansös Pimenova.
I Lermontovs diktning spåras flerestädes den
andliga frändskapen med Byrons landsmän. I poemet
»Ossians graf» talar han om ’»mitt Skottlands berg»,
och starkt bryter hans skaldiska längtan till det
af-lägsna landet fram i dikten »önskan»:
O vore jag fågeln som ställer sin flykt
mot skyarna sorglöst och tryggt!
O finge jag sväfva som han i det blå
och svärma i frihet också 1
Till väster, till väster jag ilade sällt,
till förfådrens grönskande fält,
till slottet, som skymtar bland klippor och sten
och gömmer förmultnade ben.
Där hänger den åldriga skölden på vägg
och svärdet med rostfärgad egg.
Då ville jag skaka från svärd och från sköld
allt damm, hvaraf väggen är höljd.
Den skottländska harpan, som förr mången gång
vardt strängad vid bardernas sång,
ett dallrande genljud ännu äger kvar
från frejdade, bragdrika dar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
