Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Satir och realism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redan i Hamburg kom han dock på andra tankar och
vände redan efter två månader hem till sitt land igen,
om möjligt ännu fattigare än då han rest ut.
Han hade nu ej annat val än att söka sig en
obetydlig plats i ett ämbetsverk, men afskedades snart
på grund af »oduglighet och försumlighet» — samma
vitsord fick ock Turgenjev tio år senare, då han en
kort tid försökte sin lycka i inrikesministeriet. I sin
inbilska själföfverskattning var han emellertid nog
förmäten att söka professuren i historia vid det i Kiev
nybildade universitetet 1834. Denna plats fick han
visserligen icke, då han ju saknade all vetenskaplig
kompetens, men fick icke dess mindre en liknande
befattning vid Petersburgs universitet tack vare förord
af Pusjkin — just densamme som i sin pedagogiska
kria klagat öfver den dåliga slentrianen vid
universitetet och det bristfälliga undervisningsväsendet.
Gogols historiska professur bildar en mycket löjlig
episod i den ryska pedagogiens historia och sprider
ett betecknande skimmer öfver den dåtida
bildningsnivån. Hans första föreläsning »Om medeltidens
historiska karakter» var hållen i mycket sväfvande ordalag,
men gjorde ett godt intryck på studenterna genom en
viss poetisk stämning och ett originelt
framställningssätt. »Nästa gång — slöt han — skola vi taga itu
med själfva fakta och måste för den skull väpna oss
med den anatomiska knifven.»
Men detta vapen framtogs aldrig på katedern.
Efter nästa föreläsnings inledande ord: »Asien har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
