Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 2. Petersburg och Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändlösa skaror, kan man förstå, huru baciller och bakterier skola
trifvas i en stad, där koleran och andra epidemiska farsoter
verkligen känna sig hemmastadda. Ja, ett gammalt gråskägg från landet
gjorde en gång till och med sitt fromma knäfall för en tafla, som
framställer den rörande historien, huru profeten Jonas slukas af
hvalfisken och sedan utsprutas på land. Men så är det minsann
ingen vanlig hvalfisk! Jämntjock från hufvud till stjärt, flyter denna
»fisk» helt och hållet ofvanpå vattnet och ser minst lika jovialisk
ut som den mindre profeten själf, hvilken gör en artig
afskedshäls-ning med händerna och sätter ett långt ben på stranden, medan
det andra ännu dröjer kvar i hvalens innandöme.
Intet helgon i Moskva är dock så undergörande och afgudadt
som den heliga moderns i Iverska» bild vid Voskresenski- porten, och
dess öden äro ej mindre underbara. Redan i nionde seklet hade en änka
i Nicaea, hvilken ville undfly några förföljare, tappat bilden i hafvet,
men den sjönk icke (eftersom den var af trä!), utan stod upprätt
på vågen — alldeles som den hederlige Jonas’ hvalfisk. Två
århundraden senare visade den sig under en eldstod på hafvet
utanför det heliga berget Athos, och klosterfadern Gabriel gick
torrskodd ut och hämtade den.
Det vore ju ett brott att tvifla på denna vackra legend. Nu
vill det sig emellertid ej bättre än att madonnan i Moskva endast
är en kopia, hvars mörkbruna fulhet ingalunda minskas genom en
tatarisk rispa på ena kinden. Och som denna kopia nästan dagligen
köres omkring i vagn, förspänd med sex hästar, till enskilda hus
för att välsigna och bota hemmen — allt efter taxa! — och under
tiden ersättes af en annan Guds moders-bild, kan man väl säga, att
folket här tillbeder endast »skia skias», skuggan af en skugga. De
stenar och pärlor, som smycka glorian och diademet, se präktiga
ut, men det är inte så säkert, att alla äro äkta, ty ädelstenar ha i
Ryssland en underbar förmåga att magnetiskt suga sig fast vid de
kyssandes läppar och försvinna med dem.
Credo, quia absurdum! Det lilla kapellet är dagarna i ända
öfver-fullt af bedjande. Fina damer stiga ur eleganta ekipager och trän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
