Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 3. Den breda naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gifvetvis spelar det religiösa elementet en viktig roll äfven i
det ryska umgängeslifvet, hvars »säsong» kulminerar icke vid
jultiden, utan i påskveckan. Det första uppslaget till dessa orgier
göres i »smörveckan», maslenitsa, då man låtsas taga farväl af köttet
och dess usla lustar. Den stående rätten utgöres då af bliny, ett slags
pannkakor af bohvetemjöl med kaviar, ost, olja och diverse andra
underliga ingredienser, som efter råd och smak äfven pläga ingå i
den ryska kvasen — denna sötsura, absolut alkoholfria läskedryck,
som man i Sverige lär vara betänkt på att införa till nykterhetens
främjande såsom surrogat för det oförargliga och i längden mer
välsmakande svagdrickat. Men det är ett, låt ock vara
välmenande misstag, om de svenska absolutisterna beteckna kvas såsom
»rysk nationaldryck»: ryssen har nog af två »nationaldrycker», och
dessa äro och förblifva vodka och tjaj. Gäller det åter att fördärfva
magen, kan det vara tämligen likgiltigt, om man behåller den svenska
punschen eller öfvergår till den ryska kvasen.
En vanlig förlustelse under fet-tisdagen är att företaga
slädpartier och kappåkningar med brokigt utstyrda hästar. Det är ett
verkligt nöje att se och höra, med hvilket jubel och med hvilka
klatschande pisksnärtar den af glädje och brännvin skinande bonden
då sätter fart på sina krakar. Och när så släden med trespannet
vid bjällerklang flyger fram öfver snöslätterna, framträder Ryssland
i en vinterfägring, som eldat mer än en rysk skald — att särskildt
nämna Pusjkin. Vid denna årsfest får den lilla staden vanligen
också sitt lystmäte af marknadsnöjen: tsigenaren med sin dansande
björn, tataren eller juden med sitt kram, ett tyskt panorama eller en
kasperteater, ja, om det är riktigt fint, ett »anatomiskt museum».
En rysk småstadsmarknad om sommaren erbjuder en icke mindre
liflig och grotesk tafla. Där äro jättesamovaren och pirogen lika
oumbärliga som dockteatern och luftballongen, och karusellen och
gungan saknas lika litet som snapskrogen och &mi-ståndet. På
långa rutschbanor får ryssen här tillfredsställa sin förmenta böjelse
att Aobe Linen ud» i angenäma sänkningar och höjningar, och på
höga, tjocka stänger täfla ynglingar att klättra upp under folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
