Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 4. Vid Dnjepr och Volga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En gendarm mottog mig och mina »papper», som jag hade att
afskrifva. Af min upplysning, att jag var från Sverige, drog han
den djupsinniga slutsatsen, att denna okända ort låg »i Tyskland»,
och den studentmössa, som jag då för tiden bar, betraktade
polissoldaten med synbar respekt, förmodligen i tron att den bars af
en utländsk tjinovnik.
Ordningens väktare, som tycktes ha godt om tid, erbjöd sig
välvilligt att själf vara vägvisare och förde mig omkring till de gamla
tatariska ruinerna, hvilka ännu trotsat tidens tand och mänskligt
förstöringsraseri. Om Bolgoros äldre historia hade han sig
ingenting bekant; han visste dock, att tatarerna rådt om byn, men blifvit
rättvisligt förjagade. Ruinerna bestå af flere vallar, grundmurar af
fästen, stommen af en kyrka, sexhörnig och kupolformad, samt det
ungefär 70 fot höga, runda tornet, till hvars topp man kommer på
en spiraltrappa. På tre sidor blickar man ut öfver den ändlösa
steppen, som endast fläckvis skymmes af någon gles ek- eller
talldunge med en by eller mindre stad här och hvar. På den fjärde
sidan glittrar Volgas breda vattenband, majestätiskt slingrande sig
fram längs efter den höga, branta stranden i bakgrunden.
Byn Uspenskoje har emellertid förstått att göra sig till godo
det forna Bolgoros storhet genom att idka handel med — fornsaker.
Vid plöjning i jorden hittas nämligen rätt ofta gamla tatariska
silfver- och kopparmynt, stundom till och med guld samt ringar,
husgeråd, vapen, verktyg med mera — fornlämningar som vittna
om en ganska hög kultur. Ryktet om en främlings ankomst tycktes
blixtsnabbt ha spridt sig öfver hela byn, ty inom kort fann jag mig
belägrad af en hop larmande och skrikande barn och gummor,
som ur gamla strumpor och andra märkliga gömslen drogo fram
sina skatter och bjödo ut dem. Själfklart är att både sniket
penningbegär och okunnig enfald spela en stor roll på denna
antikvariska marknad. Så till exempel erbjöd mig en afskyvärdt ful käring
(sådana finns det godt om i Ryssland!) för 50 kopek ett fragment af
en — sönderslagen tallrik, som naturligtvis hittats djupt, djupt
under jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
