Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Från Volga till Weichsel (Ryssland) - 8. Den moderna konsten och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtviflan, stirrade han ofta på den mäktiga stensfinxen vid
Neva-stranden utan att veta, hvarmed han skulle börja.
Redan tidigt intresserad för religiösa ämnen (»Tobias’ botande»,
»Judas-kyssen» m. fl.), grep han sig nu an med en uppgift, som
skulle bereda honom många bekymmer, men på samma gång visade
den inneboende originaliteten. I relief-form framställde han en
församling spanska judar under medeltiden, hvilka vid firandet af
sin påsk öfverraskas af den stränge inkvisitorn, som med tjänare
visat sig på en trappa. På väggen anbragtes ett fönster, hvarigenom
ljuset bjärt belyser de skrämda judarnas ansikten. Men både
professorer och allmänhet kritiserade obarmhärtigt denne unge,
»sjuklige» konstnär, som var nog djärf att gå sin egen väg. Antokolski
begaf sig då till Vilna med sitt olycksverk, som där drabbades af
ett tragikomiskt öde: en piga begagnade nämligen konstverket såsom
— hönsbur, och resultatet kan lätt tänkas . . .
Men utan att förkrossas af dessa motgångar samlade han sina
krafter på en stor nationell-konstnärlig sak: han ville förkroppsliga
Ivan den gruflige, denna sällsamma blandning af genialisk instinkt
och bestialisk låghet, en produkt af medeltidens, från tataroket
nyss befriade Ryssland. Olyckligtvis förkylde Antokolski sig
lifs-farligt, och då han efter tillfrisknandet fått modellen färdig, kunde
han ej ens förmå någon af professorerna att taga arbetet i
betraktande, ehuru han hade sin atelier i själfva akademien. I sin nöd
vände han sig till dess vice president Gagarin, hvilken lyckades
intressera hertiginnan af Leuchtenberg för den unge bildhuggaren.
En eftermiddag inträdde själfve Alexander II i den torftiga ateliern,
och nu var Antokolskis framtid tryggad: gipsmodellen af Ivan
inköptes för akademien, bilden göts i brons för Eremitaget, och den
ny utnämnde medlemmen af konstakademien fick medel att företaga
en rekreations- och studieresa till Italien. Från början af 8o-talet
är Antokolski bosatt i Paris, men hans namn är kändt lika mycket
i Berlin och München som i Petersburg och Paris.
Bland hans historiska verk märkas: Sibiriens eröfrare Jermak
Timofejevitj med pansar och yxa, Jaroslav den vise med furste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
