Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Från Weichsel till Donau (Västslaver: polacker, slovaker, tjecher och wender) - 8. En bortdöende värld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta motiv, som genom Bürgers ballad »Lenore» vunnit
ryktbarhet i världslitteraturen, synes med förkärlek hafva sysselsatt
folkfantasien; man kan följa spåren af spökriddaren, som om natten
hämtar sin syster eller brud, genom Tyskland och hela den slaviska
världen tillbaka till Albanien och Grekland.
Egendomligt är ock det lif, som utvecklar sig i Spreewalds
vattenkommuner, där post, frakt — allt utföres medels båt; och om
vintern taga skridskor och kälkar vid. Men islossningen och
vårbrytningen är Spreewalds värsta tid; då kunna somliga gårdar hela
dagar och veckor vara utestängda från den stora världen. Att fisket
är en lönande näring, behöfver ej sägas; »Spreewald-såsen» lockar
till och med gurmander från Berlin. Men Sprees berömda kräftor
äro nu mera en myt, likasom historien om den wendiska
bondekungen i Burg. Pesten kom, och detta fiske gick kräftgången.
Redan af kvinnornas dräkter (starkt vadderade kortkjolar och
hubac, det egendomliga hufvuddoket med vingar) finner man, att
man i Spreewald har framför sig en annan folkstam än den vanliga
preussiska. Men man märker det ännu mer på den tysta, allvarliga,
men vänliga befolkningens uppträdande. Det är en stil och
hållning, som saknas hos den grofva, sträfva nordgermanen och hos
den larmande, ofina berlinaren. Jag hade på ort och ställe tillfälle
att göra jämförelser, hvilka icke utföllo till förmån för den
hohenzollernska hufvudstaden. Där var bland andra ett berlinskt lag, som
i poetisk begejstring stämde upp. den vackra sången: »Hvar morgon
förr än hanen gal»; då de kommo till »Er geht so leise nach seiner
Weise», vrålade de som tjurar. Hvar finnes på kontinenten en
mindre ästetisk befolkning än den öst-elbiska?
I den lilla Spreewald-staden Burg, rik på folksägner, får man
än i dag höra wendisk gudstjänst. Språket liknar det slovakiska,
men är gifvetvis ej så rent på grund af germanismer. Emellertid
användes uteslutande den tyska psalmboken, hvilket bildar en
sällsam kontrast mot den slaviska predikan för slaviska bönder.
Omedelbart efter den wendiska gudstjänstens slut förrättade samme predikant
tysk-evangelisk högmässa. Men under det att den wendiska bevistats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
