Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Christophe var...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
JEAN-CHRISTOPHE
skulle komma! — Vern1? — Han visste det ej.
Det fasansfulla, namnlösa! — Dörrarna slöto
illa till. Det knakade i trappan som av
annalkande steg. Gossen tog ett språng, han
släpade länstolen, bordet och två stolar bort
till rummets mest skyddade hörn, han byggde
upp ett slags fästningsmur med länstolen stödd
mot väggen, en stol till vänster, en till höger
och bordet framför. I mitten placerade han
en stege och kröp upp på toppen därav med
sin bok samt några andra böcker som
kastvapen ifall han bleve belägrad. Nu andades
han åter ut. I sin barnafantasi hade han
nämligen fastslagit att fienden inte i något
fall kunde sätta över muren: »det var inte
tillåtet».
Men fienden trädde ibland fram ur själva
boken. Bland de gamla luntor, som farfar
köpt på en slump, funnos några med bilder,
som gjorde ett djupt intryck på gossen; de
drogo honom till sig och stötte honom tillbaka.
Det var fantastiska syner, bland andra S:t
Antonii frestelser. Man såg fågelskelett,
myriader ägg som krälade likt maskar ur
uppristade grodmagar, huvuden beväpnade med
klor, huvudlösa kroppar, som spelade på
trumpet, husgerådskärl och djurlik, som högtidligt
skredo fram, draperade i stora lakan och
nigande likt gamla damer. Christophe hatade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
