Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Den gången då...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGGRYNINGEN 129
tvärstannade, darrande redan på förhand åt
det oväder, som hans ord skulle framkalla och
sade modigt:
— Pappa, jag vill inte spela mer.
Melchior blev alldeles flat.
— Vad ... vad säger du? skrek han.
Han ruskade pojken i armen, så att den
var nära att gå ur led. Christophe darrade
och lyfte armbågen för att skydda sig mot
slagen och fortsatte:
— Jag vill inte spela, för jag vill inte ha
smäll, och så...
Han fick ej avsluta meningen, en kraftig
örfil tog nästan andan av honom. Melchior
röt:
— Jaså, du vill inte ha smäll! Jaså, du
vill inte det...
Slagen haglade; Christophe vrålade:
— Och så... tycker jag inte om musik ...
jag tycker inte om...
Han gled ned från stolen, Melchior lyfte
häftigt upp honom igen, bultade hans
handlovar mot pianot och skrek:
— Du skall spela!!
Och Christophe skrek:
— Nej, jag vill inte spela!
Melchior måste ge tappt. Efter att ha
gcnompryglat gossen knuffade ban ut honom
ur rummet, under det att han svor och
be-9. — Jean-christophe. i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
