Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Konserten skulle börja...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
JEAN-CHRISTOPHE
sig vid arbetsbordet och efter hans diktamen
skriva ett tacksägelsebrev. Det rågade måttet.
Dels var han uttröttad av den långa dagens
oerhörda spänning, dels blygdes ban över att
börja brevet såsom Melchior fordrade:
»Eders Höghets lille tjänare och musiker
— Knecht und Musicus...»
Han brast i en ström av tårar och kunde
ej förmås till något vidare. Lakejen väntade
med ett försmädligt grin. Melchior måste
själv skriva brevet och det stämde honom ej
mildare. Till all olycka råkade Christophe
tappa klockan, som gick sönder. Ovett
haglade över honom. Melchior sade att han ej
skulle få någon efterrätt, och Louisa
förklarade att hon till straff lade beslag på
konfekten. Christophe ropade alldeles utom. sig
att det hade hon ej rätt till, att asken var hans
och ingen annans och att ingen människa fick
lov att röra den. En örfil smällde. Han greps
av en vansinnig vrede, ryckte asken ur
moderns händer, kastade den på golvet och
trampade den till smulor. Nu fick han stryk;
han bars in i sovrummet och lades till sängs.
Under aftonen hörde ban föräldrarna och
deras vänner smörja sig med den utsökta
middag, som modern tillrett åtta dagar i
förväg, konserten till ära. Han höll på att dö
av raseri över en dylik orättvisa. De andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
