Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Christophe räknar inte längre...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA DAGEN
21
och är ett verk av autodidakter som ej blivit
skilda från sitt folk genom en föråldrad kultur
utan läser med folket i samma livets bok.
Christophe kände sympati för dessa män, som
bry sig mindre om att synas än att vara, som
under en ultramodern industrialisms nya fernissa
bibehöllo vissa vilande drag från det gamla
Europas borgerliga och lantliga anda. Bland dem
alla hade han fått två eller tre goda, allvarliga,
trogna vänner. De levde ensamma och
inmurade i saknaden av det förflutna. Med en from
fatalism, en kalvinistisk pessimism åsågo de det
gamla Schweiz’ försvinnande. Christophe råkade
dem sällan. Hans sår hade till synes läkts, men
de hade varit så pass djupa, att de aldrig
någonsin kunde utplånas. Han var rädd för att knyta
nya band med människor. Han fruktade att
trassla in sig i lidandets och tillgivenhetens
bojor. Det var kanske därför som han befann sig
väl i ett land där det var honom lätt att leva
avsides; en främling i främlingsströmmen.
Dessutom vistades han aldrig länge på samma ställe.
Han bytte ofta om bostad. Han var en gammal
flyttfågel som behövde en fri rymd. För honom
fanns fäderneslandet i luften . . . »M ein Reich
ist in der Luft»...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
