Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Vintern gick. Grazia skrev...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 J EAN-CHRISTOPHE
— Nej, nej, nej, nej. Jag vill inte höra på
någonting. Eller om ni föredrager, så kommer
jag inte alls.
— Ni vet nog att jag går in på allt bara ni
kommer.
— Då har jag ert löfte?
— Ja.
— Jag har ert hedersord?
— Ja, tyrann.
— En god tyrann, eller hur?
— Det finnes inte några goda tyranner, det
finnes tyranner som man älskar och tyranner som
man avskyr.
— Och jag, jag hör till båda delarna?
— Ack nej! Ni hör bara till den förstnämnda
sorten.
— Det är ju ganska förödmjukande.
Hon kom på den bestämda dagen. Christophe
hade drivit sin samvetsgrannhet så långt att han
inte vågat lägga till rätta minsta pappersblad i
sin slarvigt hållna bostad, i annat fall skulle han
känt sig vanhedrad, men han undergick en
verklig tortyr. Han blygdes över vad hon skulle
tänka om honom. Han väntade ängsligt på henne.
Hon var ganska punktlig och kom endast fyra
eller fem minuter efter den fastslagna tiden. Hon
gick med sina korta, fasta steg uppför trappau.
Hon ringde. Han stod bakom dörren och
öppnade strax. Hon var enkelt och väl klädd; genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
