Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Georges erinrade sig inte...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N NYA DAGEN
213
— Du gör mig arvlös, inte sant?
— Hör nu, Georges! .. . Vad tjänar det till? ...
— Min käre, gamle vän, du är tusen gånger
mer värd än jag ock du kan oändligt mycket fler
saker, men vad de där kanaljerna beträffar,
känner jag dem bättre än du. Yar lugn! Det har
nog varit till nytta. De komma att vända sin
förgiftade tunga sju gånger i munnen innan de
vågar angripa dig.
— Vad bryr jag mig om de där gässen. Jag
struntar i vad de kan hitta på att säga.
— Men jag struntar inte i det. Blanda dig
inte i den saken.
Från den stunden levde Christophe i ständig
ångest att en ny artikel skulle komma och reta
upp Georges. Det var nästan löjligt att se honom
de närmast följande dagarna sätta sig i ett kafé
och genomögna tidningarna, han som annars
nästan aldrig läste dem. Om han funnit en
sårande artikel skulle han varit färdig till vad
som helst — till och med någonting
förödmjukande — bara han kunnat hindra Georges från
att se den. Efter en vecka lugnade han sig.
Pojken hade rätt, hans handling hade för
ögonblicket givit skrikhalsarna något att fundera över —
Och ehuru Christophe smågrälade på den unge
galningen som låtit åtta dagars arbetstid gå till
spillo, sade han sig att han knappt hade rätt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
