Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Om Christophe med största...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N NYA DAGEN
221
niskosjälens ständigt nya blomsterskördar, de
ungas kraftiga optimism, deras handlingsdugliga
äventyrar glädje — alla de släkten som födas på
nytt för att erövra världen.
— Vad skulle de vara oss förutan? Deras
glädje har sprungit fram ur våra tårar. Denna
stolta kraft är blomman av en hel generations
lidanden. Sic vos non vobis...
— Det gamla ordstävet bedrager. Vi arbetade
för oss själva genom att skapa en generation
människor som når längre än vi gjorde. Vi
samlade ihop deras förråd. Vi försvarade dem i en
illa befästad plats, utsatt för alla vindar, vi fingo
lov att stödja oss mot dörrarna för att hindra
döden att tränga in. Våra armar banade den
triumfväg där våra söner skola vandra. Våra
sorger ha räddat framtiden. Vi ha fört den heliga
arken till det förlovade landets gräns. Genom
oss kommer den att med våra söner tränga in i
landet.
— Men dessa unga komma de ens att minnas
oss som färdats genom öknen och burit den heliga
elden, vårt släktes gudar — ja, burit dem själva,
dessa barn, som nu vuxit upp. På vår del ha vi
fått prövningen och andras otacksamhet.
— Sörjer du över det?
— Nej. Det är en berusning att känna den
tragiska storheten i ett mäktigt tidevarv sådant
som vårt sora uppoffras för den generation som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
