Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - I kärleken till Grazia...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228 t JEAN-CHRISTOPHE
tills det dignar ned. Fatalismen uppehöll
hennes kropp; kärleken uppehöll hennes hjärta. Nu,
då hennes livskraft var utsliten, levde hon i
Christophe. Hon undvek likväl sorgfälligare än
någonsin att i sina brev uttrycka den känsla hon
hade för honom; utan tvivel emedan kärleken
var större än någonsin, men också för att hon
kände att den lille dödes veto tungt vilade
över denna kärlek — han som ansett den för
ett brott. — Ibland teg hon alldeles; hon
uppsköt att skriva på en tid.
Christophe fattade inte orsaken till kennes
tystnad. I ett eller annat brevs jämna och lugna
uttryckssätt skymtade oväntade tonfall fram, en
lidelsefull röst tycktes skälva. Han blev häftigt
upprörd, men han vågade ingenting säga, han
tordes knappast märka skillnaden. Han liknade
en man, som står stilla och håller andan av
fruktan, att illusionen skall utplånas. Han visste
nästan ofelbart att dessa varmare tonfall i nästa
brev skulle köpas tillbaka genom en tvungen
kyla ... Sedan kom lugnet åter ... »H e e r e
s-stille»...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
