Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - »Quid? hic, inquam...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 t
JEAN-CHRISTOPHE
»Quid? hic, inquam, quis est qui
complet aures meas tantus et tam
dulcis sonus! ...
Scipios dröm.
En oemotståndlig impuls tvingade Georges,
då han lämnat Colette, att återvända till
Christophe. Sedan lång tid tillbaka visste han
vilken stor plats Grazia intog i hans gamle väns
hjärta, och han hade till och med (ungdomen är
ej mycket vördnadsfull) skrattat däråt. Men i
denna stund kände han livligt den smärta som
en dylik förlust måste tillfoga Christophe, och
han drevs till att rusa till Christophe och visa
honom sitt deltagande. Han visste hur
våldsamma Christophes känslor voro, och dennes
egendomliga lugn oroade honom. Han ringde
på dörren. Ingen rörde sig därinne. Han ringde
ånyo samt knackade på ett med Christophe
överenskommet sätt. Han hörde hur en länstol sköts
tillbaka och att tunga långsamma steg närmade
sig. Christophe öppnade. Hans ansikte var så
lugnt, att Georges, som stod i begrepp att kasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
