Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minna - De gingo nu...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORGONEN
167
De gingo nu igenom en väntans tid. De
gåvo akt på varandra, längtade efter och
fruktade varandra samtidigt. De voro oroliga.
Missförstånden och de små skärmytslingarna
fortsatte, men all förtrolighet hade upphört.
De tego, var och en sysselsatt med att i
tystnad bygga upp sin kärlek.
Kärleken har sällsamma retroaktiva
verkningar. Från den stund Christophe upptäckt,
att han älskade Minna, insåg han även, att
det var hon som han alltid älskat. Sedan tre
månader hade de råkats varje dag, utan att
han anat sin kärlek. Men då han älskade
henne i dag, var det absolut nödvändigt, att
han älskat henne i all evighet.
Denna upptäckt beredde honom en verklig
tillfredsställelse. Han hade så länge älskat
utan att veta vem. Han kände nu den lättnad
en sjukling som länge plågats av ett allmänt
obehag erfar, då denna ängslande förnimmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
