Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minna - Det dröjde inte...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’182
JEAN-CHRISTOPHE
Det dröjde inte länge, förrän fru von Kerich
märkte deras små konster, som de ansågo
mycket listiga, ehuru de i själva verket voro
särdeles klumpiga. Minna anade det visserligen,
sedan modern en gång överraskat dem, då de
stodo och talade tätt inpå varandra och vid
bullret förfärat rusade åt var sitt håll. Fru von
Kerich låtsades ingenting märka, vilket nästan
grämde Minna. Hon skulle velat strida mot
modern; det hade varit mer romantiskt.
Modern aktade sig väl för att giva henne
ett dylikt tillfälle; hon var alltför klok att oroa
sig eller utfärda några förbud, men hon passade
alltid på att tala ironiskt om Christophe; hon
skämtade utan miskund med hans löjliga
sidor, och med ett par ord rev hon ned honom
från hans upphöjda plats. Hon handlade ej
av slug beräkning utan använde rent
instinktmässigt en kvinnas naturliga vapen för att
försvara sin egendom. Minna satte sig nog på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
