Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minna - Det datum då de...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MORGONEN 203
alltid passade in i stycket, ehuru tonen röjde
ett varmt deltagande. Men just då han ånyo
började hoppas, berusad av ett milt småleende,
såg han Minna med handen dölja en gäspning.
Han tvärstannade; hon märkte det och
ursäktade sig med att hon var så trött. Han steg
upp, fast han tänkte, att man skulle be honom
stanna kvar. Ingen sade något. Han drog ut
på avskedshälsningarna och väntade blott ett
litet ord, att han vore välkommen i morgon.
Det blev inte fråga därom. Han måste gå.
Minna följde ej ut honom; hon räckte honom
handen — en stel och styv hand, som likgiltigt
låg i hans hand. Han sade dem farväl mitt i
salongen.
Han återvände hem med skräck i hjärtat.
Av den Minna som han sett för två månader
sedan, av hans egen älskade Minna, fanns ej
ett spår kvar. Vad hade hänt? Vad hade hon
blivit av? Den arme gossen ägde inte någon
erfarenhet om de oupphörliga förändringar,
det fullkomliga försvinnandet och den absoluta
förnyelse som levande själar undergå; själar
vilka ej äro verkliga individuella väsen utan
endast en tillfällig samling själar, som
efterfölja varandra, omvandlas och slockna. För
honom var denna enkla sanning så grym, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
