Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - Huset låg försänkt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
13
Han fick en klar och. skärande
förnimmelse av denna arma själ, som lidit
skeppsbrott på sitt förflutnas reliker. Han antog
dock en något sträv ton för att rycka upp
henne ur dvalan:
— Men mamma dål Inte går det an att
sitta mitt i dammet, i det här instängda
rummet. Det skadar dig bara. Du måste ruska
upp dig och göra slut på allt detta ordnande.
— Ja, sade hon fogligt.
Hon försökte stiga upp för att lägga in
föremålen i lådan, men hon sjönk tillbaka i
stolen och lät modlöst allting falla.
— Jag kan inte, jag kan inte, jämrade
hon. Jag kommer aldrig till rätta med det här.
Han blev förskräckt, böjde sig ned över
henne och smekte hennes panna.
— Mamma, vad är det åt dig? sade han.
Skall jag hjälpa dig? Är du sjuk?
Hon teg i en sorts inåtvänd snyftning.
Han fattade hennes händer, lade sig på knä
för att bättre kunna urskilja hennes drag i
det halvskumma rummet.
— Mamma 1 sade han ängsligt.
Louisa lutade sig mot hans axel och
brast i gråt.
— Min gosse, upprepade hon och tryckte
sig intill honom, min gosse... du får inte
överge mig. Lova, att du inte överger mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
