Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - Christophe var just...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
31
gjorde honom mer skarpsynt och mer
fordrande just gentemot dem som voro honom
kärast. Det dröjde ej länge innan han erfor
ett dovt missnöje med sitt värdfolks brister.
De sökte ju ej heller dölja sina fel. I motsats
till vad som vanligen är fallet, visade de öppet
alla sina mest odrägliga sidor, under det att
allt värdefullt inom dem förblev outforskat.
Christophe insåg det nog, han beskyllde sig
själv för orättvisa. Han företog att vända sig
bort från de obehagliga intrycken och att
upptäcka de goda egenskaper som doldes med
så mycken möda.
Han sökte en anknytningspunkt hos gamle
Justus Euler, som inte begärde bättre än att
få tala. Han drogs omedvetet till honom för
farfars skull, som alltid hållit av och berömt
honom. Men Jean Michel hade i högre grad
än Christophe haft den lyckliga förmågan att
idealisera sina vänner. Christophe märkte det
snart nog; förgäves ville han återuppliva
Eulers minnen. Det enda han lyckades
framkalla, var en urblekt och tämligen förvrängd
bild av Jean Michel jämte några lösryckta
intresselösa samtal. Eulers berättelser
började oföränderligt sålunda:
— Som jag brukade säga till din stackars
farfar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
