Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - Av hela familjen...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
JEAN-CHRISTOPHE
stötte pannan mot dörren. Hon blev stel av
skräck. Pianot tvärstannade. Hon saknade
kraft att fly. Hon hann just stiga upp, då
dörren öppnades. Christophe såg henne och
kastade en ursinnig blick på henne. Utan ett
ord knuffade han henne åt sidan, gick vredgad
nedför trappan och ut. Han kom hem först
till middagen och gav ej akt på hennes
be-drövade blickar, som tiggde om förlåtelse. Han
låtsades inte märka henne, och under flera
veckor upphörde han alldeles att spela. Rosa
grät i smyg ymniga tårar; ingen såg det, ingen
brydde sig om det. Hon bad brinnande till
Gud... Om vad ? ... Det visste hon inte.
Hon hade blott behov av att förtro någon sina
sorger. Hon var säker på att Christophe
avskydde henne.
Och trots allt hoppades hon. Det var mer
än tillräckligt om Christophe blott visade
henne det ringaste intresse, om han lyssnade
litet uppmärksammare till vad hon sade, om
han tog henne i hand en smula vänligare.
Några oförnuftiga ord från hennes
anhörigas sida ledde henne på ett ännu
bedrägligare spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
