Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eulers hus - En natt satt...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 79
Fönstret stod öppet. Från den trånga gränden
kom ej minsta fläkt. Tjocka skyar täckte
himmeln. Christophe stirrade slö och
frånvarande på ljuset som flämtade i staken. Han
kunde inte gå och lägga sig. Han tänkte på
ingenting. Från sekund till sekund kände
lian tankens förintelse breda ut sig i allt
vidare ringar. Han bemödade sig att ej skönja
den avgrund som sög honom till sig och trots
allt böjde han sig över branten för att pejla
nattens djup. I rymdernas ödslighet rörde
sig kaos, skuggorna myllrade täta. Ångesten
genomträngde honom, han ryste, huden
krympte ,samman. Han hakade sig fast vid
bordet för att ej falla omkull. I spänd
förbidan väntade han på outsägliga ting; ett
underverk, en Gud!...
Plötsligt hördes bakom honom, likt en
sluss, som öppnar sina portar, en vattenström
störta ned på gården; regnet föll rakt, tungt
och stritt. Den nyss så orörliga luften
dallrade. Det smattrade likt klockors klang på
den torra förhårdnade marken. Jordens doft,
het och brinnande likt ett omätligt djurs
andedräkt, steg upp mot honom. En dunst
av blommor, frukt och älskog slog honom till
mötes i en sprittning av vällust och ursinne.
Christophe spände varje nerv i en hägrande
syn. En ilning genomborrade hans innersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
