Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Sabine hade en...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 141
öppnade ögonen, såg hans ängsliga spörjande
blick och smålog matt. Det var som en svag
frambrytande solstråle. Han frågade halvhögt:
— Är ni sjuk?
Hon gjorde en nekande åtbörd och sade:
— Jag fryser.
De båda männen bredde sina rockar över
henne, de höljde in hennes fötter och ben,
som ett barn, vars täcke man omsorgsfullt
stoppar till. Hon lät det ske och tackade dem
med en vänlig nick. Ett kallt tätt duggregn
begynta sila ned. De återtogo årorna och
skyndade hemåt. Tunga skyar kvävde
himmeln. Floden rullade bläcksvarta vågor. Ljus
tindrade i alla de små husens fönster här
och där ute bland fälten. Då de kommo fram
till kvarnen, föll regnet i strida strömmar och
Sabine var genomvåt.
En stor brasa tändes i köket och man
väntade att skuren snart skulle gå över, men
den ökades blott och vinden sällade sig
därtill. De hade lång väg att färdas för att nå
staden. Mjölnaren förklarade, att han inte ville
tillåta Sabine att fara i ett dylikt oväder; han
föreslog att hon och Christophe skulle stanna
kvar över natten. Christophe tvekade, han
sökte ett råd i Sabines ögon, men hennes
ögon stirrade oavvänt in i eldslågorna; man
kunde tro att hon fruktade att utöva något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
