Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sabine - Han murade in...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
JEAN-CHRISTOPHE
Han murade in sig i sitt rum. Han höll
dagen i ända luckorna tillslutna för att slippa
se fönstren i huset mitt emot. Han flydde
Vogels; han kunde inte tåla dem. Han hade
likväl ingen rättmätig förebråelse att göra
dem. De voro alltför beskedliga och
gud-fruktiga för att inte låta döden tysta ned alla
personliga känslor. De förstodo Christophes
sorg och togo hänsyn till den, vad de än tänkte
därom. De undveko att inför honom uttala
Sabines namn. Men de hade varit hennes
fiender, medan hon levde; det behövdes ej
mer, för att han skulle vara fientligt stämd
mot dem nu, då hon var borta.
För resten hade deras larmande sätt inte
undergått minsta förändring, och trots det
uppriktiga om ock övergående deltagande de
erfarit, syntes det klart nog, att denna olycka
i grund och botten var dem rätt likgiltig —
kanske kände de till och med en viss lättnad.
Christophe inbillade sig det åtminstone. Nu
då Vogels avsikter avslöjats, var han benägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>