Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Intet kunde vara...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
JEAN-CHRISTOPHE
vara det. Men de hyllade blott en slags logik,
den som tillät dem att finna de flesta orsaker
till klagan och bekymmer. Sålunda uppförde
Christophe sig illa inte blott för sitt nöjes
skull, utan i akt och mening att förolämpa
dem. För resten voro de upprörda i sitt
innersta. Inpyrda i religion, moral och alla
patri-arkaliska dygder, hörde de till dem som anse
sinnlig svaghet skamligare och större än alla
andra synder, ja, kanske den enda verkliga
synden, emedan den allena är fruktansvärd
— det är ju solklar t att personer inom vissa
kretsar aldrig skulle frestas att stjäla eller
mörda. — Christophe syntes dem nu i grunden
fördärvad, och de ändrade alldeles sitt sätt
att vara gentemot honom. Då de mötte honom,
antogo de iskalla bestraffande miner och
vände bort huvudet. Christophe, som föga
längtade efter deras sällskap, ryckte på
axlarna åt alla dessa konster. Han låtsades inte
ens märka, att Amalia med väl spelat förakt
undvek honom, allt under det att hon jämt
ställde sig i hans väg för att få tillfälle att
lätta sitt hjärta.
Rosas hållning grämde honom dock. Hon
bedömde honom hårdare än de andra. Inte
som om denna nya kärlek skulle ha grusat
hennes sista luftslott; hon visste mer än väl
att hon saknade varje möjlighet att bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
