Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Intet kunde vara...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 229
dygder. Dygden måste visa sig lycklig, fri
och utan tvång. Den som gör gott måste
bereda sig själv nöje. Vad nytta har man av
den evinnerliga så kallade plikten, som endast
är skolmästarvälde? Hur plågsamma äro inte
skrik och gnäll, fåfänga tvister, syrligt käbbel,
allt buller, all oskönhet, all tillvaro utblottad
på frid, stillhet och behag? Denna vrånga
pessimism, som bara aktar det armod som
begränsar livet, denna högfärdiga dumhet som
finner det lättare att fördöma än att förstå;
hela den borgerliga moral som saknar storhet,
fägring och lycka, den är både avskyvärd och
skadlig; vid dess sida framstår lasten
mänskligare än dygden.
Så tänkte Christophe, och i sin önskan att
såra dem som sårat honom märkte han ej,
att han var lika orättvis som dem ban
kritiserade.
Visserligen voro dessa stackars människor
ungefär sådana som han utmålade dem. Men
felet var ej deras. Skulden låg i det hopplöst
tarvliga liv som satt sin stämpel på ansikten,
rörelser och tankar. De hade underkastats
prövningarnas vanställande förvandling —
inte den stora sorg som fäller med ett enda
slag, som dödar eller härdar — nej, de hade
plågats av den ständigt upprepade oturen, av
alla de små bedrövelser som från levnadens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
