Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Christophe hade grälat...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 267
Om Ada inbillat sig att hon sålunda bättre
skulle trygga sitt välde över Christophe,
bevisade det endast hur litet hon någonsin fattat
den som älskade henne. Svartsjukan, som
fastkedjar hjärtan nedsölade i lasten, kan blott
mana de rena och stolta till uppror. Vad
Christophe minst av allt kunde förlåta, var att
Adas svek ej hade sin grund i en stark
lidelse, inte ens i en tillfällig nyck, som ibland
kan överrumpla en kvinna mot hennes bättre
vetande. Nej — nu först fattade han det —
hos Ada doldes en hemlig önskan att
förödmjuka honom, att straffa hans andliga
motstånd och förringa hans fientligt främmande
ideal. Hon önskade draga ned honom till
flertalets tarvliga nivå. Hon ville lia honom för
sina fötter för att bättre kunna övertyga sig
om sin egen fördärvliga makt. Han frågade
sig med fasa: varifrån kommer detta begär att
smutskasta allt som återfinnes hos så många
— att besudla allt rent och skärt både inom
dem själva och andra? Vilken sorts själar är
det väl som njuta likt svinen av att vältra
sig i dyn och som glädjas först då bela deras
hud är nedsmord!...
Ada väntade i två dagar på Christophe.
Så började bon bli orolig och skrev ett par
vänliga rader, i vilka hon inte låtsade om vad
som skett. Christophe svarade ej. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
