Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ada - Han kom hem och...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGLINGEN
1 285
Han log och tänkte:
— Ja... i alla fall... Det förslår.
Han vände tillbaka till staden. Snön
knarrade under hans fötter. De nakna
trädgrenarna skälvde i den bistra nordanvinden.
Han blev röd om kinderna, blåsten sved i
skinnet och satte blodet i starkare omlopp.
Tegeltaken lyste muntert i solens kalla sken.
Luften var skarp och frisk. Den frusna jorden
tycktes darra i ett kärvt jubel. Även
Chri-stophes hjärta fylldes av en stark, hård glädje.
Han tänkte:
— Även jag skall vakna en gång.
Han hade ännu tårar i ögonen. Han
torkade bort dem med handens avigsida och
blickade leende mot solen, som nu insveptes i
töcken. Snötyngda moln drogo över staden,
piskade av stormen. Han skulle velat utmana
dem. Den isande vinden strök vidare...
— Blås, blås! Gör med mig vad du vill!
Tag mig med dig!... Jag vet ändå vart jag går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
