Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Nästa morgon hälsade...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
177Ö.
— Är lian ung eller gammal? ... Ser han
s
trevlig ut? ... Det är bra, jag kommer.
Hon fortsatte att sjunga:
— »Intet är ljuvare än min kärlek» ...
Under tiden sökte hon efter en sköldpadds-
kam som försvunnit i oredan. Till sist blev
hon otålig och låtsades ryta som ett lejon.
Ehuru Christophe inte såg henne, följde han
tvärsigenom väggen varje hennes rörelse och
ban skrattade gott. Dörren slängdes häftigt
upp ocb Ofelia trädde in. Hon var halvklädd
och bar en tunn kamkofta som hon höll fast
vid midjan. Armarna stucko ut ur vida
ärmar. Håret var okammat, lockarna föllo
ned över ögon och kinder. Hennes vackra
bruna ögon logo, munnen log, kinderna logo,
en liten grop i hakan tycktes le även den.
Med sin djupa sångfyllda stämma bad hon
honom om ursäkt för att hon visade sig på
detta sätt. Hon visste nog att det inte fanns
något skäl att be om ursäkt ocb att han
snarare borde vara tacksam. Hon trodde att
ban var en tidningsskrivare som begärde en
intervju. I stället för att bliva besviken då
ban sade, att ban kom för egen räkning
emedan ban beundrade henne, blev hon
förtjust. Hon var godlynt, varmhjärtad,
överlycklig om man tyckte om henne och sökte
ingalunda dölja sin glädje. Christophes besök
12. — Jean-Christophe. iv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>