Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Nästa dag höll samma...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
200
J Ii AN-CHRISTOPHE
grundsats; lättjefull, sensuell, nöjesbegärlig
ocb barnsligt kokett; men bon var dock så
uppriktig, så hjärtegod, bennes fel voro så
naturliga, ja, så sunda att man måste le ocb
tycka om henne sådan hon var. Christophe
satt mitt emot henne ocb betraktade hennes
livliga ansikte, strålande ögon och något
massiva käkar ocb mun, upplysta av det italienska
småleendet; detta leende som innebär godhet,
slughet och en viss lysten tyngd. Han såg
henne nu i ett klarare ljus än hittills. Somliga
drag erinrade om Ada, somliga blickar, vissa
sensuella, en smula grovkorniga grepp — det
evigt kvinnliga! Men vad ban älskade hos
henne, det var söderns natur, den frikostiga
naturen, som inte knusslar med sina håvor,
som inte alstrar salongsskönheter och
bokbegåvningar, utan verkligt harmoniska
varelser, vilkas kropp ocb själ äro skapade för att
slå ut i blom under luftens och solens
inverkan. — Då ban gick steg hon upp från bordet
för att få säga farväl i fred för de andra
gästerna. De kysste varandra och förnyade
det givna löftet att skriva och råkas igen.
Han tog sista tåget tillbaka. Vid en
mellanstation väntade ett tåg som kom från
motsatt håll. I den vagn som stannat mitt emot
hans egen — i en tredje klassens kupé — såg
Christophe den unga fransyskan som följt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
