Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Nästa dag höll samma...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
J Ii AN-CHRISTOPHE
blick glidit den ena bredvid den andra i den
ändlösa rymden, ocb nu gingo de åt var sitt
båll — för evigheten kanske.
Då hon försvunnit kände han tomheten
som denna främmande blick grävt inom
honom. Han förstod ingenting, men tomheten
var där. Med halvslutna ögon slumrade ban
in i kupéhörnet. Han kände mot sina ögon
dessa två ögons beröring och alla tankar stodo
orörliga, stilla, för att han desto bättre skulle
förnimma dem. Corinnes bild fladdrade
utanför hans hjärta som en fjäril, som slår med
vingarna på andra sidan om fönsterglaset;
men henne släppte han inte in.
Han såg henne dock för sig då han vid
ankomsten steg ut ur kupén och den friska
nattluften ryckte honom ur dvalan. Han log
vid minnet av den livliga lilla aktrisen, men
han harmades växelvis eller erfor nöje allt
eftersom han erinrade sig hennes tarvliga
koketterier eller hennes goda vänfasta sätt.
— Tusan till fransmän, mumlade han
medan han klädde av sig helt tyst för att ej
väcka sin mor i rummet bredvid.
Ett par ord som han hört den där aftonen
i logen runnö honom i hågen.
— Det finnes också andra.
Vid första mötet med Frankrike ställdes
han inför dess dubbla naturs gåta. Liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
