Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försumpningen - Han fortfor att ösa ur...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
289Ö.
lovat i livet, ingen ansträngning är fåfäng.
Man märker under åratal ej minsta spår och
så ser man en dag att tanken banat sig väg.
Vem kunde väl veta om ej Cbristophes Lieder
nått ända fram till bjärtat bos några
beskedliga människor långt borta i landsorten —
alltför blyga eller tröga för att ge uttryck
åt sin känsla.
En enda skrev till bonom. Två eller tre
månader efter sändningarna erböll Cbristopbe
ett högtidligt, hänfört brev med
gammalmodigt skrivsätt. Det kom från en liten stad
i Thüringen och var undertecknat:
Universitetsmusikdirektör D:r Peter Schulz.
Det blev en stor glädje för Cbristopbe och
en ännu större för Eeinharts, då ban hos dem
öppnade brevet, som tvenne dagar legat
kvarglömt i hans ficka. Reinhart utbytte
allehanda tecken med sin hustru, Christophe
märkte ingenting. Han tycktes överlycklig.
Plötsligt mulnade hans ansikte och han
tvärstannade mitt i läsningen.
— Nå, vad är det åt dig? frågade
Bein-hart.
De sade redan du till varandra.
Christophe kastade förtretad brevet på
bordet.
— Nej, det kan jag inte tåla! sade ban.
19. — Jean-Christophe. iv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
