- Project Runeberg -  Jean-Christophe / IV. Upproret /
317

(1918) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Louise Åkerman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Sådan var den man...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPRORET

317

Christophe hoppades att Hassler skulle
taga någon hänsyn till vad han berättat, men
Hassler, som inte brydde sig om denna långa
historia, sporde inte alls efter Christophes
nuvarande liv. Då ban slutat att gäspa frågade
han:

— Har ni varit länge i Berlin?

— Jag kom i morse, sade Christophe.

— Jaså, sade Hassler utan tecken till
förvåning. Vilket hotell1?

Han tycktes knappt lyssna till svaret,
reste sig lättjefullt och tryckte på en elektrisk
knapp.

— Ni tillåter väl? sade ban.

Den lilla jungfrun trippade in och log
näsvist.

— Kitty, sade ban. Vill du kanske låta
mig vara utan frukost i dag?

— Jag kan väl inte bära in maten då ni
har besök.

— Varför inte? sade ban, pekade på
Christophe och blinkade försmädligt. Han
ombesörjer min själs näring och då får jag
väl själv nära kroppen.

— Skäms ni inte att låta någon se på
då ni äter, precis som om ni vore ett djur
i bur.

Hassler blev inte ond, han skrattade och
rättade henne:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:34:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jeanchr/4/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free