Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Han tillbringade de...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
345
suckade lian, då kan tänkte på tusen
småsaker som under dagens lopp motsagt hans
välvilliga illusioner. Han visste att gamla
Salomé gjorde narr av honom med kvarterets
skvallerkäringar, att hon regelbundet bestal
honom i sina räkningar. Han visste att hans
elever voro artiga och undfallande så länge
de behövde honom, och att de då ban gjort
dem alla möjliga tjänster strax vände sig bort
ifrån honom. Han visste att hans
universitetskolleger glömt honom sedan han dragit sig
tillbaka. Han visste att hans efterträdare
begagnade hans artiklar utan att nämna honom,
om de ej nämnde honom på ett lömskt sätt,
endast för att citera en värdelös utbruten
mening eller påpeka ett insmuget misstag.
Han visste att hans gamle vän Kunz ånyo
grovt ljugit för honom, och att han aldrig
skulle återse de böcker han lånat sin andre
vän, Pottpetschmidt — detta senare var
honom desto smärtsammare, som han var
fästad vid sina böcker som vid levande
människor. Mycket annat, både nytt och
gammalt, rann honom i hågen. Han ville ej
tänka, men minnena rörde sig inom honom,
de skuro in i hans själ som en upprepad
stickande plåga. Han jämrade i nattens stillhet:
— Ack, min gud! Min gud!
Snart sköt ban de besvärliga tankarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
