Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Han tillbringade de...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
349
Fönstret stängdes och han visade sig på
förstukvisten med en lampa i handen samt
fortsatte ned i trädgården. Han var en liten
fetlagd gubbe med ett stort grått huvud, rött
skägg och fräkniga händer och ansikte. Han
närmade sig sakta, rökande en porslinspipa.
Hans natur var godmodig, en smula loj, och
han bekymrade sig ej om mycket i livet.
Den nyhet Schulz bringade rubbade dock
hans flegma. Han viftade med sina korta
armar och lampan flög fram och tillbaka.
— Vad säger du? Är det sant? Kommer
han?
— I morgon bittida, upprepade Schulz
och visade telegrammet.
De två gamla vännerna gingo och satte
sig på en bänk i lövsalen. Schulz höll
lampan, Kunz vek varsamt upp telegrammet och
läste halvhögt. Schulz tittade över hans axel
och uttalade klart den korta meningen. Kunz
synade papperet, de inskrifter som inramade
telegrammet, tiden då det avsänts, ordens
antal; så återlämnade ban det dyrbara
dokumentet till Schulz, som skrattade av glädje.
Han ruskade på huvudet och upprepade:
— Tänk bara!... Tänk!...
Efter att ha funderat ett ögonblick och
ha bolmat på sin pipa lade Kunz sin hand
på Schulz’ knä och sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
