Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPRORET
353
gräla. Hela natten våndades han i oro över
att han sknlle infinna sig för sent vid
stationen, ehuru Christophe skrivit att tåget ej
anlände förrän klockan åtta. Tidigt om
morgonen var han uppe och kastade en orolig
blick på himmeln. Kunz hade ej misstagit
sig, vädret var strålande. På tåspetsarna kiev
han ned i källaren, vilket ban annars undvek
att göra, ty han fruktade kylan och de branta
trapporna. Han valde ut sitt bästa vin, och
då ban med sin tunga korg skulle kliva upp
igen, slog han huvudet mot muren och
kvävdes nästan. Sedan gick han ned i trädgården
och klippte utan miskund av sina vackraste
rosor och ett par nyutslagna syrenkvistar. Så
skyndade han upp i sitt rum, rakade sig med
feberaktig brådska och skar sig flera gånger.
Han klädde sig omsorgsfullt och ilade till
stationen. Klockan var endast sju. Salomé hade
inte kunnat förmå honom att svälja en
mjölkdroppe, ty ban påstod att Christophe
säkerligen inte heller ätit och då finge de
frukostera tillsammans.
Han tillbragte tre kvart vid stationen i
plågsam väntan och gick slutligen miste om
mötet med Christophe. I stället för att
stanna lugnt vid utgången irrade ban
omkring på plattformen och förlorade alldeles
huvudet i trängseln bland alla resande som
23. — Jean-Chrislophe. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
