Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befrielsen - Schulz vände samma väg...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
JEAN-CHRISTOPHE
kommo och gingo. Trots telegrammets
bestämda uppgifter inbillade han sig att
Christophe skulle anlända med ett tidigare tåg,
och ban kunde för resten aldrig tänka sig att
Christophe skulle stiga ut ur en fjärde
klassens kupé. Han vankade förgäves fram och
tillbaka ännu en halvtimme, medan
Christophe tog raka vägen till hans hus. Olyckan
ville att Salomé just begivit sig till torget,
och Christophe fann dörren stängd. En
grannkvinna hade blivit ombedd att säga, om någon
ringde, att Salomé gått ut och hon uträttade
ärendet kort och gott. Christophe, som ej
sökte Salomé, och inte ens visste vem hon
var, tyckte att det var ett dåligt skämt. Han
frågade om herr musikdirektör Schulz ej var
i staden; man svarade ja, men man visste ej
vart han gått. Christophe rusade ursinnig
sin väg.
Då gamle Schulz kom hem, lång i synen
och erfor av Salomé, som även kommit
tillbaka, vad som hänt, blev han alldeles
förtvivlad. Han rasade mot tjänarinnan, som
lämnat huset under hans frånvaro utan att ge
order om att låta Christophe vänta. Salomé
svarade i samma ton, att hon verkligen inte
trott, att han var så dum att han ej ens
hittade rätt på sin gäst. Gubben förhalade
likväl ej tiden med att tvista med henne. Utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
